Rasen Texel tillkom i slutet på 1800-talet genom korsningar av andra raser på ön the Isle of Texel vid den holländska kusten. I ursprungskorsningar finns de engelska raserna Lincoln och Leicester Longwool. Den importerades till Sverige från Danmark.

Texel är i Europa den mest utnyttjade faderrasen. Endast suffolk är lika använd men texel ökar snabbt i många länder över hela världen. På grund av sina extremt goda egenskaper utnyttjas den i korsning med lantras eller i treraskorsningar med finull/dorset och texel som faderras. Renrasiga slaktlamm klassar sig ofta i E och U och slaktutbytet är högt runt 45 %.

I dag finns det ca. 3 000 tackor spridda över hela landet. De flesta djuren finns på Irland, i USA, Storbritannien, Argentina, Finland, Luxemburg och Tyskland.

 

Rasen har bra köttegenskaper och hör till gruppen "tyngre köttfår". Hos denna ras är god köttighet kombinerad med låg fettansättning, vilken är mycket jämt fördelat på kroppen.

Texel är kullig, den saknar horn, och är ullfri på ben och huvud. Det är en lugn köttras med helt vit kropp svart nos och svarta klövar. Ullen skall vara finfibrig och vit utan svarta fläckar och melerade partier. Djur med en eller flera svarta fläckar som i storlek överskrider en svensk femkrona godkänds inte i aveln. Ullen är klassad som medium (46´s-56´s) med en längd på 8-15 cm och väger i medeltal 3.5-5.5 kg. Den har en lång svans och tät och finfibrig ull. Vuxna tackor väger 75–95 kg och baggarna 110–140 kg.

Antal födda och uppfödda lamm per tacka i Sverige är 1.7 respektive 1.5.