Ett viktigt verktyg för att kunna utvärdera nuvarande utfodring samt planera morgondagens.
Vi har en 5 gradig hullbedömningsskala. Denna upplevs som grov och därför lägger man ofta till eller – inom klasserna eller talar om t.ex. hull 3,5.
|
Hullklass |
Beskrivning |
|
1 |
Dessa djur har ingen kännbar fettvävnad mellan hud och benstomme. De har nedsatt allmänhälsa och är i svält. |
|
2 |
Dessa djur har lite kännbar fettvävnad mellan hud och benstomme. Vassa ryggkotor. De upplevs friska men har minimal fettreserv. |
|
3 |
Dessa djur har en bra kropp men inga fettdepåer. Här skall djurens genomsnittliga hull klass vara. |
|
4 |
Dessa djur börjar bli feta man kan tydligt känna fettvävnad mellan hud och benstomme. Djuret börjar bygga upp fettdepåer. Kroppen börjar bli spolformig. |
|
5 |
Dessa djur är extremt feta. Tydliga fettdepåer har bildats t.ex. runt svanskotorna, vecket bakom bogen. De har fett i överflöd som negativt påverkar produktion och hälsa. |
Om man känner över sin ena knutna hand med den andra handens fingrar så kan man identifiera de olika hullklasserna enligt siffrorna nedan.
Ta reda på vilket hull tackan har och vet vi dessutom vart vår tacka befinner sig under fåråret, ja då har vi både en start och ett mål. Titta i tabellen vilket hull hon bör ha och korrigera sedan foderstaten.
Om vi säger att vi har ett djur som är i tidig dräktighet och ligger på en hullklass om ca 3,5. Då är detta djur lite fett och bör således inte lägga på sig mer under dräktigheten, då gäller det att hon inte blir fetare fram tills hon lammar. Befinner hon sig i klass 2,5 vid samma tillfälle så skall vi givetvis öka hennes hull.
Detta är grunden i all utfodringsplanering och kan synas vara elementärt men det är samtidigt detta som verkar vara grunden till mycket besvär på gårdarna. Man har djuren i fel hull vid fel tillfälle. Det är viktigt att man känner igenom djuren då och då för att skapa sig en uppfattning om vilket hull dom egentligen har.
Tackor och baggar som är feta hela tiden och framför allt inför betäckningen får ofta dåliga resultat. Unga tackor som är för feta kan lagra in fett i juvervävnaderna så att de dessutom inte mjölkar särskilt bra.
Allt för smala tackor kan vara svåra att få dräktiga, speciellt om man har betäckning utanför den naturliga tidpunkten för rasen.