Nu börjar vi se om importen av sperman givit ett lyckat resultat och om detta är en grej för Lammproducenterna att fortsätta med. Alla besättningar som deltagit i satsningen tycker att det var väldigt roligt och är alla motiverade för att fortsätta. På initiativ av Lammproducenterna har Fårhälsovården ordnat och bjudit in till en Workshop för att diskutera resultaten av semineringarna och för deltagarna att dela med sig av sina erfarenheter. Workshopen hölls förra veckan och nedan är en sammanfattning.
Under hösten 2007 seminerades det på 11 gårdar med 209 doser. Av dessa doser har det fötts 79 lamm. Resultatet av semineringarna har varierat väldigt mycket mellan gårdarna och dräktighetsprocenten har legat mellan 0-80 %. I medeltal har Dorset haft en dräktighetsprocent på 23 % och Suffolken på drygt 32 %. I snitt har Dorseten fått 1, 36 lamm/tacka och Suffolken 1,25 lamm/tacka. Att jämföra med 2,0 födda lamm/tacka samt 1,48 i Elitlamms statistik.
Under workshopen kom deltagarna fram till att den bästa metoden för att lyckas med semineringen är att använda hormonsynkronisering med Chronogest och seminera först på 2a brunsten. För att upptäcka brunsten använder man då en teaserbagge med märkdyna och seminerar inte för tidigt.
Kostnad
Alla som seminerat är oavsett resultat positivt inställda till en fortsättning. En reflektion över vad lammen kostar har gjorts och det har naturligtvis skilt sig mellan besättningarna beroende på hur man lyckats med semineringen. Ett snitt från årets lamningar ger ett medelpris per lamm på 2 080 kr. Detta kan sättas i relation till en bagge från auktion på ca 4 000 kr eller en dansk import på 25 000 kr.
Lammproducenternas erfarenheter
Kaj Sjunnesson från Lammproducenterna säger att föreningen har enbart positiva erfarenheter från kontakten med besättningar som seminerat och från kontakterna med Innovis och Britbreed. Det har varit roligt och givande att arbeta med säger Kaj, ett roligt gäng där det inte varit några klagomål eller problem med betalningar. Han poängterar också det goda samarbetet med Viking Genetics där sperman förvarats och med Fårhälsoveterinär Andrea Holmström och Lennart Söderquist, professor veterinärmedicin SLU, och vill samtidigt rikta ett stort tack till Andrea och Lennart.
Framtid
I dagsläget är 209 doser använda och det finns 300 sålda doser kvar som köparna sparat för framtida användning. Det finns alltså kvar 60% av den inköpta sperman för att användas i nya försök hösten 2008. Av den inköpta sperman är det 11 besättningar som redan seminerat och det är totalt 20 besättningar som köpt sperma. Det kommer alltså med största sannolikhet semineras mer i år och med årets erfarenheter i ryggen kommer det förmodligen att gå bättre än 2007. Årets resultat återrapporteras till England och om det rekommenderas några justeringar av tekniken kring infrysningen så kommer naturligtvis detta åtgärdas.
Det är dock viktigt att om vi vill fortsätta seminera under 2009 behöver vi bestämma oss redan nu eftersom arbetsbelastningen hos Britbreed är hög och infrysning av sperma som skall användas 2009 sker redan vid årsskiftet 2008-2009. För att kunna genomföra en import behöver därför Lammproducenterna i sådana fall redan nu börja titta ut baggar. Är ni intresserade av import behöver Lammproducenterna få signaler på detta, tag gärna kontakt med Kaj Sjunnesson.
Lammproducenterna har byggt upp hyfsat bra kontakter med Skotska och Engelska besättningar vad gäller Dorset och Suffolk. Det skulle kanske även gå att importera Texel i samarbete med Texelföreningen, detta är dock inte lika angeläget säger Kaj eftersom huvudmålet med spermaimporten har varit att förbättra avelsmaterialet och avelsbasen (få in nytt blod) av Suffolk och Dorset. Texeln som finns i Sverige idag är av så pass hög kvalitet att det bara skulle vara finlir vad gäller importen. Vissa förfrågningar har också nått Lammproducenterna om tex Blackface och Leicester, Kaj kommerar dock detta med att idag har inte Lammproducenterna de kontakter eller de kunskaper som krävs men han är inte främmande för samordningsfördelar såsom gemensamma transporter och frysningar.
Med den här formen av importer tror Kaj att det behövs ca 4-5 års importer för att märka av framstegen i besättningarna, efter det kan man kanske börja med mer specialimporter.
Positiva erfarenheter av importen har, förutom ovan nämnda, varit möjligheten att få tillstånd att importera från ett land som har besvärligt rykte i Europa vad gäller sjukdomar. Det betyder att det borde vara lättare att få tillstånd från andra länder och ger möjlighet att importera från ex. Tyskland, Holland och Australien bara smittskyddsbiten är uppfylld.
Orosmoln inför framtida spermaimport är Bluetongue, inte för att sjukdomen kan följa en spermaimport men för att det gäller restriktion av baggtransport till seminstation.
På min fråga ”om vi kommer att få se många av baggarna på auktion i höst?” svarar Kaj att han tror att de flesta kommer välja att använda sina baggar själva. Han berättar också att det pågår en diskussion inom gruppen om hur man bäst ska kunna utnyttja avelsmaterialet, importerat är 3 linjer av Dorset och 4 linjer av Suffolk.
Från seminariet hälsas det: ”Skitkul! Alla ser med glädje fram emot nästa semineringssäsong och tar nya tag.
Finansierat av ideellt roligt avelsarbete.
Titta på powerpoint presentationen från seminariet med fler resultat från semineringarna.
Ev frågor ring till Kaj, 0152-30263, 070-302 63 02
Nu börjar vi se om importen av sperman givit ett lyckat resultat och om detta är en grej för Lammproducenterna att fortsätta med. Alla besättningar som deltagit i satsningen tycker att det var väldigt roligt och är alla motiverade för att fortsätta. På initiativ av Lammproducenterna har Fårhälsovården ordnat och bjudit in till en Workshop för att diskutera resultaten av semineringarna och för deltagarna att dela med sig av sina erfarenheter. Workshopen hölls förra veckan och nedan är en sammanfattning.
Under hösten 2007 seminerades det på 11 gårdar med 209 doser. Av dessa doser har det fötts 79 lamm. Resultatet av semineringarna har varierat väldigt mycket mellan gårdarna och dräktighetsprocenten har legat mellan 0-80 %. I medeltal har Dorset haft en dräktighetsprocent på 23 % och Suffolken på drygt 32 %. I snitt har Dorseten fått 1, 36 lamm/tacka och Suffolken 1,25 lamm/tacka. Att jämföra med 2,0 födda lamm/tacka samt 1,48 i Elitlamms statistik.
Under workshopen kom deltagarna fram till att den bästa metoden för att lyckas med semineringen är att använda hormonsynkronisering med Chronogest och seminera först på 2a brunsten. För att upptäcka brunsten använder man då en teaserbagge med märkdyna och seminerar inte för tidigt.
Kostnad
Alla som seminerat är oavsett resultat positivt inställda till en fortsättning. En reflektion över vad lammen kostar har gjorts och det har naturligtvis skilt sig mellan besättningarna beroende på hur man lyckats med semineringen. Ett snitt från årets lamningar ger ett medelpris per lamm på 2 080 kr. Detta kan sättas i relation till en bagge från auktion på ca 4 000 kr eller en dansk import på 25 000 kr.
Lammproducenternas erfarenheter
Kaj Sjunnesson från Lammproducenterna säger att föreningen har enbart positiva erfarenheter från kontakten med besättningar som seminerat och från kontakterna med Innovis och Britbreed. Det har varit roligt och givande att arbeta med säger Kaj, ett roligt gäng där det inte varit några klagomål eller problem med betalningar. Han poängterar också det goda samarbetet med Viking Genetics där sperman förvarats och med Fårhälsoveterinär Andrea Holmström och Lennart Söderquist, professor veterinärmedicin SLU, och vill samtidigt rikta ett stort tack till Andrea och Lennart.
Framtid
I dagsläget är 209 doser använda och det finns 300 sålda doser kvar som köparna sparat för framtida användning. Det finns alltså kvar 60% av den inköpta sperman för att användas i nya försök hösten 2008. Av den inköpta sperman är det 11 besättningar som redan seminerat och det är totalt 20 besättningar som köpt sperma. Det kommer alltså med största sannolikhet semineras mer i år och med årets erfarenheter i ryggen kommer det förmodligen att gå bättre än 2007. Årets resultat återrapporteras till England och om det rekommenderas några justeringar av tekniken kring infrysningen så kommer naturligtvis detta åtgärdas.
Det är dock viktigt att om vi vill fortsätta seminera under 2009 behöver vi bestämma oss redan nu eftersom arbetsbelastningen hos Britbreed är hög och infrysning av sperma som skall användas 2009 sker redan vid årsskiftet 2008-2009. För att kunna genomföra en import behöver därför Lammproducenterna i sådana fall redan nu börja titta ut baggar. Är ni intresserade av import behöver Lammproducenterna få signaler på detta, tag gärna kontakt med Kaj Sjunnesson.
Lammproducenterna har byggt upp hyfsat bra kontakter med Skotska och Engelska besättningar vad gäller Dorset och Suffolk. Det skulle kanske även gå att importera Texel i samarbete med Texelföreningen, detta är dock inte lika angeläget säger Kaj eftersom huvudmålet med spermaimporten har varit att förbättra avelsmaterialet och avelsbasen (få in nytt blod) av Suffolk och Dorset. Texeln som finns i Sverige idag är av så pass hög kvalitet att det bara skulle vara finlir vad gäller importen. Vissa förfrågningar har också nått Lammproducenterna om tex Blackface och Leicester, Kaj kommerar dock detta med att idag har inte Lammproducenterna de kontakter eller de kunskaper som krävs men han är inte främmande för samordningsfördelar såsom gemensamma transporter och frysningar.
Med den här formen av importer tror Kaj att det behövs ca 4-5 års importer för att märka av framstegen i besättningarna, efter det kan man kanske börja med mer specialimporter.
Positiva erfarenheter av importen har, förutom ovan nämnda, varit möjligheten att få tillstånd att importera från ett land som har besvärligt rykte i Europa vad gäller sjukdomar. Det betyder att det borde vara lättare att få tillstånd från andra länder och ger möjlighet att importera från ex. Tyskland, Holland och Australien bara smittskyddsbiten är uppfylld.
Orosmoln inför framtida spermaimport är Bluetongue, inte för att sjukdomen kan följa en spermaimport men för att det gäller restriktion av baggtransport till seminstation.
På min fråga ”om vi kommer att få se många av baggarna på auktion i höst?” svarar Kaj att han tror att de flesta kommer välja att använda sina baggar själva. Han berättar också att det pågår en diskussion inom gruppen om hur man bäst ska kunna utnyttja avelsmaterialet, importerat är 3 linjer av Dorset och 4 linjer av Suffolk.
Från seminariet hälsas det: ”Skitkul! Alla ser med glädje fram emot nästa semineringssäsong och tar nya tag.
Finansierat av ideellt roligt avelsarbete.
Titta på powerpoint presentationen från seminariet med fler resultat från semineringarna.
Ev frågor ring till Kaj, 0152-30263, 070-302 63 02